Isracing: dubbarna, motorcyklarna och bilarna på isen
Knät i isen, 28 millimeter stål i däcken och inga bromsarIsracing är speedway på is: fyra förare, fyra varv och däck med 28 millimeter långa nabbar. Så fungerar sporten, motorcyklarna, VM och isracing med bil.
Isracing är speedway på is. Fyra förare kör fyra varv per heat på en oval isbana, på motorcyklar utan bromsar och med däck fulla av 28 millimeter långa stålnabbar. Greppet är så bra att förarna inte sladdar genom kurvorna som i vanlig speedway. De lägger ned motorcykeln tills styret nästan skrapar isen och vilar vänster knä mot underlaget.
Sporten är svensk till ursprunget, auktoriserad av det internationella motorcykelförbundet FIM och körs bara på vintern. Nedan går vi igenom regler, motorcykel, historia och den variant av isracing som körs med bilar.
| Fakta | Isracing |
|---|---|
| Internationellt förbund | FIM |
| Förbund i Sverige | Svemo |
| Världsmästerskap | Individuellt sedan 1966, lag sedan 1979 |
| Banlängd | 230 till 400 meter |
| Förare per heat | Fyra |
| Bränsle | Metanol |
Vad är isracing?
Isracing är en motorcykelsport på oval isbana där förarna kör motsols, alltid vänstervarv. Motorcyklarna har två växlar, saknar broms och körs på metanol. Däcken är belagda med långa, vassa nabbar som ger fullt fäste i isen, och det är dubbarna som gör sporten så annorlunda.
Det nationella förbundet är Svemo (Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet), som har nio godkända banor för isracing. Bland de svenska orter som brukar köra tävling finns Uppsala, Gävle, Strömsund, Örnsköldsvik och Östersund.
Hur går ett heat till?
Ett heat körs i stort sett enligt samma regler som speedway, och den som kan speedway från grunden känner igen sig direkt:
- Fyra förare, fyra varv. Heatvinnaren får tre poäng, tvåan två, trean en och fyran noll.
- Färgen på huvan avgör startspåret. Röd huva startar innerst på bana 1, blå på bana 2, vit på bana 3 och gul ytterst på bana 4.
- Banan är 230 till 400 meter och minst 11 meter bred. I speedway tillåter reglementet 250 till 425 meter, men kurvradien är ofta mindre på isbana.
Eftersom fästet är lika bra överallt på isen och ingen får banmaterial i ansiktet blir det i regel fler omkörningar än i speedway. Isracing körs även på vanliga speedwaybanor som spolats, och där går ett heat 5 till 7 sekunder snabbare än på grus.
Hur ser en isracingmotorcykel ut?
Motorcykeln går inte att använda till något annat. Man kan inte heller köpa den färdig från fabrik: förarna köper ram och motor var för sig och monterar själva.
- Motor: encylindrig fyrtakt på 500 cc med två ventiler, främst från Jawa. Det gör motorn lågvarvigare än en speedwaymotor.
- Växellåda: två växlar. Ettan används bara i starten.
- Däck: nabbar på 28 millimeter, runt 120 till 150 på framdäcket och 180 till 200 på bakdäcket beroende på källa. Att dubba däcken är ett hantverk som förarna ofta gör själva.
- Vikt: minst 110 kg utan bränsle, mot 77 kg för en speedwaymotorcykel.
- Chassi: något längre hjulbas, fjädrande framgaffel och bakstötdämpare. Ingen fotpinne på vänster sida.
Accelerationen är brutal. Uppmätt i provbänk går en isracingcykel till 80 km/h på 1,5 sekunder.
Hjulen har heltäckande skärmar, och förarna kör i skinn- eller kevlarställ med samma material som i skottsäkra västar på utsatta ställen. Vänster knä har ett kraftigt skydd eftersom det ligger mot isen i kurvorna, handskarna har plastskivor som nabbarna inte tränger igenom och ett snöre från handleden stänger av motorn om föraren ramlar av.
Isracing eller speedway: vad skiljer?
Motorcyklarna, reglerna och banmåtten liknar speedway, men körningen är en annan:
| Isracing | Speedway | |
|---|---|---|
| Underlag | Is | Grus |
| Teknik i kurvorna | Lutar motorcykeln, knät i isen | Sladdar, foten i banan |
| Fart på rakorna | Cirka 130 km/h | Cirka 110 km/h |
| Växlar | Två | Ingen växellåda |
| Minimivikt | 110 kg | 77 kg |
Engelska Wikipedia noterar att förarna sällan byter mellan grenarna, eftersom tekniken skiljer sig så mycket. Vill du veta hur världsmästaren koras på grus finns vår genomgång av speedway-GP.
Hur började isracing?
Isracing är en uppländsk uppfinning. Vintern 1933 skruvade Hallstavikssonen Torsten Sjöberg, sedermera Sveriges första speedwayproffs, in långa stålnabbar i däcken på sin motorcykel. Tidigare hade man kört med korta nabbar och sladdat. Med de långa gick det i stället att lägga ned motorcykeln i kurvorna, och vid en tävling på Gärdet i Stockholm i mars 1933 visade Sjöberg upp den nya dyktekniken.
Efter andra världskriget blev sporten oerhört populär. Den 10 februari 1948 kom 16 541 åskådare till Stockholms stadion för en vanlig svensk elittävling i isracing.
1960 åkte svenska förare uppvisning i Sovjetunionen. Ryssarna körde fortfarande med korta nabbar på tvåtaktsmaskiner och blev utklassade, men det sovjetiska förbundet kopierade snabbt de svenska motorcyklarna. 1966 fick isracing VM-status, med deltävlingar i Sverige och Sovjet, och ryssarna tog över. 1970 flyttade VM till kontinenten med Inzell i Tyskland som arrangör.
Störst genom tiderna är ryssen Nikolaj Krasnikov, som tog åtta raka individuella VM-guld 2005 till 2012. Klassiska tävlingsorter utomlands är Inzell, Hamar i Norge och Assen i Nederländerna, där arenan De Smelt många gånger har haft VM-deltävlingar.
Vilka svenskar har vunnit VM i isracing?
Ryssland har tagit de flesta titlarna, men Sverige har haft flera världsmästare:
- Erik Stenlund från Uppsala blev 1984 den förste världsmästaren från Västeuropa och vann igen 1988.
- Per-Olof “Posa” Serenius, född 1948, blev världsmästare 1995 som 47-åring och 2002 som 54-åring. Han körde VM-final 32 år i rad fram till och med 2009, tog sitt 22:a SM-guld 2012 och körde sin sista tävling i februari 2017.
- Martin Haarahiltunen från Örnsköldsvik bröt den ryska dominansen enligt SVT och beskrevs i mars 2026 av TV4 som fyrfaldig världsmästare.
Isracing med bil
Isracing finns också för bilar, och den varianten hör till Svenska Bilsportförbundet. Enligt SM-veckan är det bilsportens äldsta hastighetssport i Sverige, med svenskt mästerskap varje år sedan vintern 1958.
- Klasser: fem, med olika slirskydd (nabb eller dubb). Klass 1 är långnabbsklassen.
- Däck: 23 mm långa nabbar i den snabbaste klassen.
- Bana: en upplogad isbana på normalt 1 500 till 1 800 meter med snövallar runt om.
- Heat: normalt 6 till 8 varv beroende på isens kvalitet.
- Bilarna: hårt trimmade standardbilar med 500 hk eller mer och en maxvikt på 1 350 kg inklusive förare och bränsle. På de snabbaste banorna går de strax under 200 km/h.
Hur börjar man köra isracing?
Det enklaste sättet att prova är via en Svemo-ansluten förening. Per november 2026 krävs en prova på-licens från det kalenderår man fyller 12 år, och den kostar 210 kr per gång. Licensen gäller bara på den bana du anmält, och du får inte tävla med den.
För att träna eller tävla på riktigt måste du bli medlem i en förening och lösa en träningslicens eller tävlingslicens i Svemos system. Enligt Kaparna finns det i isracing bara en förarklass, från 16 år och uppåt. Sporten kräver tålamod: förarna kör i kyla och behöver tid för att lära sig lägga motorcykeln rätt i kurvorna.
Källor
Vanliga frågor
Har motorcyklarna i isracing bromsar?
Nej. Precis som i speedway saknar motorcykeln bromsar. Den har däremot två växlar, där ettan bara används i starten.
Hur långa är dubbarna i isracing?
Nabbarna är 28 millimeter långa. Framdäcket har runt 120 till 150 och bakdäcket runt 180 till 200, placerade från mitten mot vänster sida eftersom man kör vänstervarv.
Hur fort går isracing?
Enligt svenska Wikipedia når motorcyklarna cirka 130 km/h på rakorna, jämfört med ungefär 110 km/h i speedway. Ett heat på en speedwaybana går 5 till 7 sekunder snabbare på is.
Vem har vunnit flest VM-guld i isracing?
Ryssen Nikolaj Krasnikov, som tog åtta raka individuella VM-guld 2005 till 2012. Bland svenskarna har Erik Stenlund och Per-Olof Serenius vunnit två guld var.
