Crosskart: klasserna, åldrarna och reglerna 2026

Crosskart är en svensk bilsportgren där förare från nio års ålder tävlar i små, specialbyggda bilar med rörram, plastkaross och mc-motor. Tävlingen körs oftast på grusbanor som annars används för rallycross, folkrace eller speedway, i korta heat med sex bilar åt gången. Sporten organiseras av Svenska Bilsportförbundet (SBF), har SM-status och räknas som en av de billigaste vägarna in i motorsporten.

Den här guiden går igenom hur en crosskart är byggd, vilka klasser som gäller 2026 och hur en tävlingsdag går till, med SBF:s regelverk för säsongen som underlag.

Vad är crosskart?

Grenen togs fram under 1980-talet av Erland Andersson, kallad “EAS”, i Fjärås MK. Tanken var en billig och säker form av hastighetstävling på bana med en liten och snabb bil. Enligt Wikipedia är varvtiderna i klass med de snabbaste tvåhjulsdrivna rallycrossbilarna, trots att motorerna kommer från motorcyklar.

Crosskart bjuder på täta startfält och mycket närkamp. Svenska Bilsportförbundet beskriver det så här på sin sida om grenen: “En crosskart förmedlar känslan av att verkligen ha ett hjul i varje hörn.” Förutom bantävlingar finns backe, sprintrace och speedway som egna tävlingsformer.

Hur ser en crosskart ut?

Grunden är en stötsäker rörramskonstruktion av stål med en skyddsbur runt föraren. Ovanpå sitter en kaross av plast, glasfiber eller kolfiber. Burens styrka i förhållande till den låga vikten är det som gör karten säker vid avåkningar och kontakt med andra bilar.

Tekniken är densamma i alla nationella klasser:

• Motor: encylindrig mc-motor från motocross eller enduro, placerad på höger eller vänster sida om föraren.
• Kraftöverföring: sexväxlad låda, koppling och kedjedrift direkt till bakaxeln.
• Drivning: bakhjulsdrift med stel axel och ingen differential, vilket tvingar föraren att sladda genom kurvorna.
• Chassi: broms och fjädrar runt om, tiotumshjul och klassvisa däckregler.

Eftersom rörramskonstruktionen är densamma i flera klasser kan en äldre förare byta motor och köra samma crosskart i en högre klass.

Vilka klasser finns i crosskart?

SBF:s tävlingsregler för 2026 delar in grenen i åldersklasser. Åldern räknas från och med det kalenderår föraren fyller den angivna åldern, och förare kallas junior från det år de fyller 9 till och med det år de fyller 18.

Klass	Ålder	Motor (max cylindervolym)	Minivikt med förare
Mini	6–11 år	Uppvisning, toppfart 60 km/h	170–200 kg
Klass 1	9–13 år	85 cc tvåtakt eller 150 cc 4 takt	240 kg
Klass 2	12–16 år	128 cc tvåtakt eller 250 cc 4 takt	290 kg
Klass 3	Från 15 år	255 cc tvåtakt eller 450 cc 4 takt	285–295 kg
Klass 4	Från 16 år	694 cc 4 takt	285–325 kg
50+	Från 50 år	Klass 3 upp till 694 cc	Som klass 3–4
Xtreme junior	12–18 år	600 cc fyrcylindrig, max 9 300 varv/min	410 kg
Xtreme	Från 16 år	600 cc eller 750 cc fyrcylindrig	425–440 kg

I vardagstal heter klasserna ofta efter motorn: 85cc, 125cc, 250cc och 650cc. Det är gamla beteckningar från när tvåtaktaren i klass 2 var en 125 cc och fyrtaktaren i toppklassen en 650 cc. I dag tillåter regelverket 128 cc tvåtakt i klass 2 och upp till 694 cc i klass 4.

Uppvisningsklassen Mini

Mini är en introduktions- och uppvisningsklass för de yngsta. Ingen tävlan sker och inga resultatlistor förs, men föraren behöver licens precis som i övriga klasser. Mini kör inga finaler utan en extra omgång i stället, och arrangören bestämmer bansträckning och antal varv. Klassen förbereder barnen för debuten i klass 1.

Klass 1 till 4 och 50+

Klass 1 ingår varken i SM eller riksmästerskap. För både Mini och klass 1 mäts farten med en GPS-puck: Mini får inte överstiga 60,5 km/h och klass 1 inte 80,5 km/h. Klass 3 och 50+ har gemensamma däckregler med klass 4, och 50+-förarna får köra allt från klass 3-motorer upp till 694 cc. Inte heller 50+ ingår i SM eller riksmästerskap.

Xtreme och Xtreme junior

Xtreme är grenens tyngsta klass. Bilarna är bakhjulsdrivna och har fyrcylindriga motorer på 600 eller 750 cc från produktionsmotorcyklar (även trecylindriga Yamaha MT-09 är godkänd). Fyrhjulsdrift, differential och överladdning som turbo och kompressor är förbjudet. Xtreme junior kör med 600 cc-motorer som är varvtalsspärrade vid 9 300 varv per minut och kontrolleras med en datalogger.

Hur går en crosskarttävling till?

En bantävling består av träning, tre kvalomgångar och finaler i varje klass. Tävlingen körs med stående start och ljussignal.

1. Kvalheat: sex bilar per heat, uppställda i tre led med två bilar i varje led. Varje heat är minst tre varv och minst tre kilometer långt, och heaten lottas så att alla förare står en gång i varje led.
2. Poäng: vinnaren får 10 poäng, tvåan 7, trean 5, fyran 3, femman 2 och sexan 1. Ett avbrutet heat ger 0. Summan efter tre omgångar avgör vem som går till final.
3. Finaler: nio bilar per final, i tre led om tre. Finalheatet är två varv längre än kvalheaten. De sju bästa i klassen går direkt till A-finalen.
4. Runner up: de två bästa i B-finalen flyttas upp till A-finalen, och samma sak gäller från C- till B-final. En B-final körs när minst 13 förare tävlar i klassen.

Finns ett alternativspår på banan måste alla förare köra det en gång per heat eller final. Efter A-finalen ställs bilarna i parc fermé, där ingen får röra dem förrän tävlingsledningen öppnar.

Vad krävs för att börja köra crosskart?

Licens krävs redan för träning, förarkurs och klubbtävling utan publik, och i licensen ingår en försäkring. Den nationella licensen kräver en teoretisk utbildning och gäller för crosskarttävlingar i Sverige och andra länder. Anmälan till tävlingar görs online, och förare under 16 år måste ha en ansvarig ledare eller mekaniker anmäld.

Förarens utrustning är hjälm, flamsäker overall och handskar. Hjälmen får väga högst 1 350 gram för förare under 80 kilo, och en kartingklassad overall är förbjuden i alla klasser. Bästa vägen in är att kontakta en förening med crosskartsektion, där det ofta finns begagnade kartar och erfarna mekaniker att lära av.

Crosskart, folkrace eller rallycross?

Crosskart ligger nära rallycross: många tävlingar körs på rallycrossbanor och startsystemet med korta heat är likt. Skillnaden ligger i bilarna, eftersom en crosskart är ett specialbygge med mc-motor medan rallycross körs med bilar som har sitt ursprung i personbilar. Mer om rallycrossens upplägg finns i vår jämförelse av rallycross och rally.

Folkrace är den andra billiga instegsgrenen i svensk bilsport, men börjar först vid 14–15 år och körs med gamla personbilar. Den som vill tävla redan som nioåring har i praktiken två val: crosskart på grus eller karting på asfalt.

Mer om crosskart

Vintertävling på dubbdäck

Crosskart körs även vintertid. Då gäller fritt fabrikat på tiotumsdäcken, med högst 16 dubb per längddecimeter och ett utstick på högst 7 millimeter. Under sommarsäsongen styrs däcken i stället hårt per klass, och i klass 3, 4, 50+ och Xtreme krävs lasermärkta däck med Svensk Bilsports logotyp.

Crosskart som upplevelse

Flera upplevelseföretag låter nybörjare prova crosskart utan licens, oftast med en instruktör, ett provheat och ett kort race mot en annan förare. En minimiålder på 8 år och en längd på minst 120 cm är vanliga krav, och säsongen brukar vara april till september. Den som kanske gillar fart men är osäker på tävling kan börja så, innan det blir licens och en egen kart.

Offroadkartar för gården är inte tävlingsbilar

Butiker säljer också offroad-fordon under namnet crosskart, med automatlåda och elstart för körning i terräng. De är inte byggda efter SBF:s tekniska regler, saknar licenskrav och får enligt säljarna bara köras på inhägnat eller privat område. Vill du tävla behöver karten vara besiktad enligt klassens regelverk.

Steget vidare till rally och rallycross

I startlistorna finns ofta välkända efternamn från svensk bilsport, och många förare stannar kvar i grenen hela karriären. Andra går vidare till rally eller rallycross. Det mest kända exemplet är Oliver Solberg, som började i crosskart som barn och i dag kör rally-VM. Tävlingarna, inklusive SM-finalerna, sänds ofta på SvenskBilsportTV.